Vad kylan gör för växter
Kylan under vintern ger växterna en viloperiod som kallas vernalisation. Den perioden behövs för att floran ska kunna starta om och komma igång på våren. För jordbruket, och särskilt för fruktodling, spelar både hur kallt det är och hur länge det varar stor roll, precis som effektiv värmefördelning i hushåll under vintern.
Äppelträd, till exempel, kräver 1 000 timmar under 7,2 °C för att blomma produktivt. Serge Zaka, agroklimatolog, påpekar: “Det behövs till exempel 1 000 h under 7,2 °C för de flesta äppelträd för att de ska kunna gå in i en väl produktiv blomning.”
I Rhône-dalen drabbades aprikosträd för ett eller två år sedan av att det inte blev tillräckligt kallt, vilket gjorde att träden inte gav några aprikoser det året. Det exemplet visar tydligt vilka risker varmare vintrar kan föra med sig för jordbruket.
Kyla som håller skadedjur och sjukdomar i schack
Frost och kalla temperaturer hjälper också till att hålla nere skadedjurspopulationer. Kylan fungerar som ett naturligt insektsmedel och minskar förekomst av bladlöss på sockerbetor och småflugor som sprider smittsam nodulär dermatit hos nötkreatur. Den minskar även myggor, vilket begränsar spridning av vissa sjukdomar.
Enligt Philippe Grandcolas, ekolog vid CNRS (det franska nationella forskningscentret), är kylan också bra för nyckelpigor och andra övervintrande insekter. Om det inte är tillräckligt kallt under vintrarna kan de vakna för tidigt och ha svårt att hitta föda, vilket minskar deras chanser att överleva. Grandcolas förklarar: “När det inte är tillräckligt kallt under vintrarna kan nyckelpigorna vakna ur sin dvala och inte hitta mat, ha svårigheter att överleva.”
Klimatförändringarna — hot mot vinterns kyla
Kalla perioder i Frankrike blir alltmer sällsynta. Enligt Météo France (den franska meteorologiska myndigheten) räcker dagens temperaturer inte till för att klassas som en meteorologisk köldknäpp. Det genomsnittliga antalet frostnätter har minskat till 50 dagar per år, och prognoser visar en ytterligare minskning med 20 dagar fram till år 2050.
Den senaste riktiga köldvågen var i februari 2018; innan dess inträffade den 2012. Den här trenden med färre köldnätter utgör ett hot och ställer nya krav på jordbruket och på hur naturen kan bibehålla sina naturliga cykler, samtidigt som hushåll måste hitta sätt att minska energikostnaderna.
Vintern, hur besvärlig den än kan kännas, är viktig för miljöns balans. När klimatet fortsätter att förändras hotas den balansen. Det är därför vi både bör uppskatta vinterns kyla och förstå värdet den ger ekosystemen. För att skydda den balansen behöver vi vara medvetna om och agera mot klimatförändringarnas effekter. Vintern kommer inte bara av sig själv — den fyller en funktion som är värd att bevara.
