Så skapades öarna
För över massivt projekt för att skapa landfyllnad i Sydkinesiska havet. Genom att använda mudderverk plockades sand upp från havsbotten och pumpades ut på rev och grunda vattenytor. Bulldozrar pressade materialet och byggde stabila grundlager, lager på lager av kompakt sand. Ingenjörer kallar processen för “markutfyllnad” och målet var att etablera en robust och permanent närvaro i ett omtvistat område. Betongväggar och stenmurar byggdes för att stå emot vågor och stormar, vilket gav plats åt flygplatser och avancerade militära anläggningar.
Ett tydligt exempel är Mischief Reef, där det nu finns långa landningsbanor, radarutrustning och hangarer. Fiery Cross Reef har förvandlats till en fullständig ö med djupa hamnar, bränsleförvaring och hårdförlagda skydd. År 2013, från att ha varit en liten fläck på kartan, hade dessa områden blivit stora, bebyggda ytor på över 1 200 hektar—motsvarande cirka 1 600 fotbollsplaner—redan tre år senare.
Varför Kina gör det
Sydkinesiska havet är en av världens mest trafikerade sjöfartsleder; ungefär en tredjedel av global sjöfart passerar här. Under havsbotten finns också potentiellt stora olje- och gasreserver som Kina vill utnyttja. Internationella domstolen i Haag drog år 2016 slutsatsen att många av dessa konstgjorda anläggningar inte ger rätt till omfattande exklusiva ekonomiska zoner. Beijing avvisade dock omedelbart domslutet, vilket skärpte retoriken kring dessa territoriella krav.
Kinas officiella förklaring är att landfyllnaden behövs för försvarsinstallationer för att skydda handelsleder och suveränitet. Även när kinesisk retorik ofta talar om räddnings- och serviceinfrastruktur, ingår där också militära installationer som missilplattformar och anti-luftvärnsbatterier.
Miljö- och sociala konsekvenser
Kinas ambitiösa landutvidgningsprojekt har tagit hårt på miljön och på samhällen. Sedimentet som muddras kväver korallreven, förstör livsmiljöer för fisk och havssköldpaddor och tar över traditionella fiskeområden. För lokala samhällen, som fiskare i Filippinerna och Vietnam, betyder det en dramatisk minskning av möjligheten att försörja sig — ibland tvingas de helt lämna sina gamla fiskeplatser.
Geopolitiken framöver
De här öarna är fortfarande både geopolitiskt känsliga och fysiskt sköra, samtidigt som de väcker frågor om framtida havsnivåer och kustlinjer. Medan naturliga kuster krymper är de konstgjorda öarna i rörelse åt andra hållet, vilket lämnar öppna frågor om vem som ska stå för skadorna på ekosystemen och hur diplomatiska lösningar ska nås.
Utmaningen framåt för alla parter är att hitta en balans mellan dessa utökade territorier och behovet av tydlighet och diplomati. Varje verktyg, från AIS-spårare (Automatiskt identifieringssystem) till kommersiella satellitbilder, kan bidra till mer förutsägbarhet i hanteringen av ett växande geopolitiskt spel om makt och resurser. Kinas konstgjorda öar i Sydkinesiska havet kommer sannolikt att fortsätta vara omstridda, både i mötesrummen och ute i havens taktiska rörelser.
