Så har tidigare normer och tekniken påverkat värmen
Sedan 1970-talet, under oljekriserna, har den rekommenderade inomhustemperaturen i Finland varit 19 °C. Regeln, som sägs kunna spara ungefär 7 % i uppvärmningskostnader för varje grad lägre, har varit vägledande i runt ett halvt sekel.
Under den tiden har uppvärmningssystemen utvecklats (till exempel kondenserande pannor) och byggnaderna blivit bättre med värmeisolerande fönster och isolerade fasader. Hus som byggts efter 2015 förbrukar i genomsnitt 40 % mindre energi, vilket ändrat synen på energianvändning i bostäder.
Så föreslås rumstemperaturerna ändras
Med förbättrad byggnadseffektivitet har nya temperaturstandarder föreslagits av både det finska Institutet för Kvalitetsstandarder (IMQ) och Nationella myndigheten för energieffektivitet, vilket också påverkar inomhusluftkvalitet.
- Vardagsrum rekommenderas att hållas runt 20 °C för att hitta en balans mellan komfort och förbrukning.
- Sovrum föreslås ligga mellan 16–18 °C för bättre sömn och mindre värmeförluster.
- Badrum bör vara cirka 22 °C när de används (för att undvika obehag vid temperaturväxling).
- Hallar och entréer kan hållas runt 17 °C.
Smart styrning och ekonomiska fördelar
Uppgraderingar kan nu inkludera intelligenta termostater och sensorer som anpassar sig efter närvaro och luftfuktighet, vilket kräver regelbundet underhåll av värmesystemet. Det finska nätverket för byggnadsautomation rapporterar att temperaturdifferentiering kan minska de årliga kostnaderna med upp till 12 % utan att ge avkall på komfort.
Företag som Azothermika visar att avancerad teknik kan sänka gasförbrukningen med i genomsnitt 15 % under första driftsåret, vilket bidrar till energibesparing.
Vad experterna säger — och hur det funkar i praktiken
Trots tekniska framsteg finns det skillnader i rekommendationer. Ministeriet för energieffektivitet håller formellt fast vid 19 °C som gräns för offentliga byggnader, med en tillåten avvikelse på ±2 °C.
Experter från ENEA och Institutet för folkhälsa rekommenderar ett inomhusintervall på 20–21 °C för att säkra komfort och undvika problem som mögel och torr luft. Samtidigt kan vissa välisolerade stadshus klara sig med en dynamisk natttemperatur på 19,5 °C.
Hur hushållen anpassar sig och vad som väntar
Ekonomiskt ser framtiden utmanande ut, med väntade gasprishöjningar under vintern som kan påverka hushållsbudgetarna. Enligt ARERA kommer kostnaden för varmvatten att öka med 9 % jämfört med föregående år.
För att hjälpa hushållen har det föreslagits ekonomiska incitament, bland annat skatteavdrag upp till 65 % för uppgraderingar som hybridvärmepumpar och smarta ventiler. Dessa åtgärder gäller till slutet av 2025.
Att justera inomhustemperaturen är idag ett medvetet val som påverkar både kostnader och framtida energihållbarhet. Med mer teknik och nya normer kan hushållen nu välja lösningar som är både kostnadseffektiva och bättre för miljön — något som stöds av intelligenta system och regleringsinnovation.
