Katastrofen under ytan
Komsomolets var ingen vanlig ubåt; den hade en kärnreaktor och bar två torpedmonterade kärnstridsspetsar. I april 1989 bröt en brand ut när ubåten befann sig 335 meter under ytan. Besättningen lyckades få upp ubåten till ytan, men den sjönk kort därefter och ligger nu på 1680 meters djup. Av de 69 människorna ombord överlevde bara 27 den fruktansvärda olyckan. Förlusten av 42 liv blev en mörk påminnelse om riskerna med kärnteknik.
Nukleära hot och tidiga undersökningar
Innan Komsomolets sjönk bar ubåten både kärnstridsspetsar och en kärnreaktor. År 1994 genomförde en rysk expedition en undersökning som rapporterade att minst en stridsspets läckte plutonium. Året därpå vidtogs åtgärder för att täta sprickor i skrovet och torpedrören. Senare mätningar visade att ett eventuellt radioaktivt läckage snabbt späddes ut i omgivande vatten, vilket mildrade vissa akuta farhågor, men frågan behövde fortsatt uppmärksamhet och mer forskning.
Den moderna expeditionen: upptäckter från 2019
Senast år 2019 tog ett norskt forskarteam, lett av Justin Gwynn och Hilde Elise Heldal, sig an uppgiften att analysera Komsomolets med hjälp av det fjärrstyrda fordonet Ægir 6000 (ett undervattensfordon som kan nå 6000 meters djup). Utrustningen hade kameror och mätinstrument och tog både havsvatten- och sedimentprover nära vraket. Vid torpedavdelningen visade analyserna inga tecken på plutoniumläckage, men prover från en ventilationskanal visade att radioaktiva ämnen fortfarande frigörs från kärnreaktorn.
Teamet använde också kemometriska analyser för att studera Pu/U-förhållandet, och drog slutsatsen att reaktorns bränsle fortfarande korroderar. Samtidigt fanns det få bevis för att radionuklider samlas upp nära vraket, tack vare havets naturliga utspädning och spridning.
En vetenskaplig publikation och vad den betyder
Studiens resultat publicerades i den internationellt erkända vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS). Artikeln tar upp konsekvenserna av Komsomolets-tragedin, men lyfter också fram risken vid framtida incidenter med kärnkraftsdrivna fartyg, särskilt i ljuset av ökad militär aktivitet och geopolitiska spänningar. Som forskarteamet skrev: “Med tanke på den globala ökningen av militära aktiviteter och geopolitiska spänningar kan ödet för Komsomolets och det nukleära materialet ge oss viktiga insikter om konsekvenserna av en framtida olycka.”
Vidare utforskning av Komsomolets och dess nukleära hot är nödvändig, inte bara för Norge och Ryssland, utan även globalt. Det är av största vikt att förstå och hantera riskerna för ett fortsatt säkert utnyttjande av havet i takt med att den globala spänningen stiger.
