Förra veckan gav sig författaren själv en kreativ utmaning. Uppgiften var att redigera en väns 300 sidor långa manus helt utan hjälp av automatiska grammatikkontroller, bara utrustad med en röd penna. Målet var att se hur många subtila grammatiska fel som gick att hitta och rätta för hand. Det visade sig att komplexa grammatiska fel, som ofta går obemärkta förbi, verkligen sätter språkbehandlingsförmågan på prov.
Grammatisk skärpa — ovanligt hos många
Forskning visar att bara omkring 9% av engelskspråkiga modersmålstalare konsekvent kan identifiera komplexa grammatiska fel i vardagliga meningar. Utmaningen bestod av nio specifika meningar fulla av sådana subtila fel. Den som kunde hitta sju eller fler av dem har en ovanligt skarp grammatisk bearbetning — det betyder att deras språkbehandling är skarpare än 91% av modersmålstalare.
De svåra fällorna — nio saker att hålla koll på
- Den första fällan handlade om felaktiga korrelativa konjunktioner, till exempel “varken…or” istället för “varken…nor” (ett engelskt exempel), plus fel i verbkongruens.
- Nästa gällde subjekt–verb-överensstämmelse, där ett kollektivt substantiv som “team” användes som ett pluraliskt subjekt (i engelska kan det variera).
- Den tredje fällan var en hängande modifierare där den inledande frasen inte kopplas till rätt subjekt.
- En annan vanlig miss är pronomenförvirring—till exempel när “var och en” kopplas ihop med ett pluralistiskt pronomen trots att det grammatiskt är singular.
- Dubbel komparation var också en stor utmaning, där överdrivna komparativer som “mer starkare” förekommer.
- I samma anda noterades förväxlingen mellan possessivt “its” och kontraktionen “it’s”.
- Split-infinitiv, felaktig användning av konjunktiv i hypotetiska satslägen, samt who/whom-distinktionen var också centrala fel som behövde uppmärksammas.
- Dessa misstag syns ofta inte i talspråk men blir tydliga i formell skrift.
Vad händer i hjärnan när vi läser
Att kunna plocka ut sådana fel speglar inte bara språkförmåga utan också djupare kognitiva processer. Forskning inom kognitiv lingvistik pekar på att hjärnan ofta “autokorrigerar” dessa fel när vi läser, vilket gör dem svåra att upptäcka. Stark grammatisk igenkänning korrelerar med förmågor som mönsterigenkänning, logiskt tänkande och till och med matematiskt resonerande.
Vad du kan göra härnäst
För den som hittade minst sju av nio fel finns ett tydligt råd: fortsätt utmana dig med svårläst text och studera skickliga skribenters grammatiska val. Genom att ständigt ifrågasätta konstruktioner som känns fel kan du stärka din språkbehandlingsförmåga—ungefär som att träna en muskel.
Genom att fundera över vilka meningskonstruktioner som brukar skapa tvekan kan du bättre förstå vad som behöver förbättras i ditt eget skrivande. Kanske är det dagens utmaning; att ifrågasätta och utforska gränserna för sitt eget språkkunnande.
