Mikroplast i vardagen
Mikroplaster är små plastfragment som varierar i storlek från 0,001 mm till 5 mm i diameter. Dessa partiklar kommer främst från engångsplast, inklusive plastflaskor, och är svåra att bli av med i dagens samhälle. Den genomsnittliga personen får redan i sig mellan 32 000 och 50 000 mikroplastpartiklar per år, men om man dricker vatten från plastflaskor regelbundet tillkommer minst 90 000 partiklar per år. Genom att undvika engångsplast och välja kranvatten kan antalet sjunka till bara några tusen partiklar per år.
Sara Sajeedi, forskare och huvudansvarig för studien, poängterar att det kan vara rimligt att välja flaskvatten i nödsituationer, men inte som vardagsrutinen. Flaskvatten ger direkt tillgång till plastpartiklar, som då lättare kan passera kroppens naturliga biologiska barriärer.
Vad mikroplaster kan göra med kroppen
Mikroplaster är inte bara ett miljöproblem utan kan också vara skadliga för människors hälsa. Studier har sett potentiella risker som andningsproblem, kronisk inflammation, oxidativ stress och till och med en ökad risk för vissa typer av cancer. Plastpartiklar från flaskvatten anses särskilt farliga eftersom de konsumeras direkt från källan och därmed kan påverka kroppens organ genom att tränga igenom skyddande lager i systemet.
Trots de här signalerna finns det fortfarande många frågetecken. Ingen studie har än så länge kunnat fastställa långtidseffekter med absoluta säkerheter. Sajeedi framhåller behovet av fortsatta studier för att bättre förstå hur mikroplaster påverkar människokroppen.
Var mikro- och nanoplaster kommer ifrån
All plast, särskilt sämre kvalitet och engångsvarianter, är en källa till både mikro- och nanoplaster. Dessa små partiklar frigörs under hela plastens livscykel, från produktion till transport och lagring. Nanoplaster, som är ännu mindre än mikroplaster, kan spridas i luften och tas upp via inandning eller genom kontakt med huden.
Faktorer som ökar utsläpp av plastfragment är bland annat exponering för solljus, temperaturförändringar och fysisk hantering av plasten. Därför rekommenderar studien att man undviker dessa förhållanden för att minska intaget av mikroplaster och överväga säkerhet och förebyggande åtgärder.
Vatteninfrastruktur och vägen framåt för forskningen
För att minska beroendet av engångsplastflaskor föreslår forskarna vid Concordia University förbättringar av vatteninfrastrukturen så att alla medborgare får tillgång till kranvatten. Det skulle kunna minska mikroplastintaget för många människor avsevärt.
Det finns fortfarande mycket kvar att ta reda på om mikroplastens effekter på vår hälsa, och studien understryker behovet av bredare forskning för att kunna ge mer definitiva svar. Även om de här små plastpartiklarna kanske inte syns för blotta ögat, kan deras konsekvenser för vår hälsa vara stora.
Det är tydligt att ökad medvetenhet och förändrade konsumtionsvanor kan leda till en rejäl minskning av vårt intag av dessa dolda plastpartiklar. Det är en liten handling som kan göra stor skillnad.
