Klättrare i Italien snubblade över spår som avslöjar en 80 miljoner år gammal havssköldpaddsstampid
Ett ovanligt fynd i Italien har väckt ny nyfikenhet kring jordens forna liv. En grupp klättrare och forskare hittade tecken på vad som tros vara ett spektakulärt mönster skapat av havssköldpaddor för nästan 80 miljoner år sedan på Monte Cònero, vid den Adriatiska havskusten i Italien.
Vad fyndet visar
Allt började när klättraren och geologen Paolo Sandroni tillsammans med sitt team upptäckte djupa fåror i berggrunden vid Monte Cònero. Fårorna, enligt teamets iakttagelser, liknade sådana som tidigare samma år filmats i ett annat område av Cònero regionalpark. De tolkas som spår efter en marin reptil från kritaperioden som tryckte sina paddlar mot havsbottnen.
Tillsammans med Alessandro Montanari från Coldigioco Geological Observatory (OGC) återvände Sandroni och teamet för att ta prover och dokumentera platsen med drönare. Proverna analyserades och gav en inblick i det forna marina livet. Det som nu är en bergstopp var en gång en djup havsbotten som begravdes av en lavin av lersediment orsakad av ett jordskalv.
Geologi och historisk bakgrund
Den kalkstensformation där spåren hittades kallas Scaglia Rossa-limestone, en sedimentär bergart som bevarar miljontals år av djuphavssediment, vilket liknar en annan arkeologisk upptäckte i Japan. Det särskilda med dessa fynd är åldern: spåren är uppskattningsvis cirka 79 miljoner år gamla, nästan i slutet av kritaperioden. Det var en tid då marina reptiler som havssköldpaddor, plesiosaurier och mosasaurier dominerade haven.
Spåren har bevarats ovanligt väl eftersom jordskalvet utlöste en undervattenslavin nästan direkt efter att spåren lämnats. I vanliga fall skulle sådana märken jämnas ut av strömmar och organismer som “odlar” havsbotten. “De odlar i princip havsbotten,” förklarar Montanari.
Vilka djur kan ha gjort spåren — och kritiken
I studien menar forskarna att det troligen bara stora marina reptiler kunde ha skapat de här spåren i sedimenten. Flertalet i teamet lutar åt att det rör sig om havssköldpaddor, men det finns invändningar och frågor som kvarstår.
Professor Michael Benton från University of Bristol, som inte deltog i studien men kommenterade den, tycker slutsatserna är intressanta men är tveksam till exakt vilket djur som skapade spåren. Han noterar att “spåren är ovanliga eftersom de verkar visa undervatten-punting, där två frambenar går ned i sedimentet samtidigt och djuret skjuter sig framåt.” Han undrar också varför dessa djur inte helt enkelt simmade bort från botten i stället.
För att få mer klarhet pekar Benton på sköldpaddornas effektiva simstil, ofta kallad “undervattensflygning”, där frambenen rör sig i en svepande rörelse. Den märkliga karaktären hos spåren gör att fler studier behövs för att fullt ut förstå de omständigheter som ledde till denna väl bevarade “stampede”.
Vad som väntar: framtida forskning
Trots de frågor som kvarstår hoppas Montanari att fyndet ska locka till mer forskning och ge djupare kunskap om dessa forntida djur och deras beteenden. Den geologiska tolkningen — en undervattenslavin orsakad av jordskalv — står fast, men med fortsatt granskning kan platsen avslöja ännu mer om livet och miljön i det gamla havet.
Det är sådana oväntade pusselbitar som hjälper oss nysta upp jordens historia och förstå ekologisk mångfald. Fynd som det här lämnar ofta lika många frågor som svar — och det är just det som gör vetenskapen så fängslande och viktig.