Så gjorde forskarna
Forskarna använde data från över 5 000 kinesiska vuxna som var 80 år och äldre vid studiens start år 1998. Deltagarna följdes inom ramen för Chinese Longitudinal Healthy Longevity Survey (en nationell longitudinell studie) och analyserades fram till år 2018.
Teamet bakom denna nationellt representativa observationsstudie understryker att deras fynd visar på samband snarare än orsakssamband — det går alltså inte att slå fast att kosten i sig direkt styr livslängden utifrån den här studien.
Huvudresultatet var att äldre som följde vegetariska eller växtbaserade dieter hade en lägre sannolikhet att nå 100 än de som åt kött. Skillnaden var tydligast bland underviktiga deltagare, medan man inte såg någon motsvarande skillnad bland dem med normalvikt.
Vad de fann och näringsutmaningar
Intressant nog visade deltagare som åt små mängder fisk, mejeriprodukter eller ägg ingen minskad sannolikhet att nå 100 år. Forskarna föreslår att måttliga mängder animaliska livsmedel kan hjälpa till att förebygga undernäring och bevara muskelmassa hos mycket gamla personer — något som kan spela stor roll för att nå hög ålder, där fysisk aktivitet kan bromsa åldersrelaterad nedgång.
Tidigare studier har ofta pekat på hälsofördelarna med växtbaserad kost, till exempel lägre risk för hjärt-kärlsjukdomar, stroke, typ 2-diabetes och fetma. Dessa effektförklaringar kopplas delvis till högre fiberintag och lägre intag av mättat fett, samt balanserad kost och sociala relationer.
Näring och prioriteringar i hög ålder
När vi blir äldre sker fysiologiska förändringar: energiförbrukningen sjunker, muskelmassa och bentäthet minskar och aptiten kan gå ner. Det ökar risken för undernäring och skröplighet, vilket gör att näringsbehoven hos äldre måste anpassas, och lågintensiv träning är mer lämplig för äldre.
Högkvalitativt protein, vitamin B12, kalcium och vitamin D är några av näringsämnena som prioriteras för äldre vuxna för att förebygga undernäring. Det är också värt att poängtera att växtbaserade dieter kan fungera bra, men de kräver noggrann planering och ibland tillskott, särskilt för äldre individer.
Ett annat känt fenomen är “fetma-paradoxen”, där en något högre kroppsvikt ofta har kopplats till bättre överlevnad senare i livet. Vikt blir därför en central faktor när man ska förstå skillnader i hälsa och livslängd hos mycket gamla personer.
Praktiska konsekvenser och anpassningar
Studien lyfter fram vikten av att anpassa kostråd efter livets olika skeden, särskilt i hög ålder. Det som är bra för en 50-åring är inte nödvändigtvis bäst för en 90-åring. Forskarna påpekar också att med rätt planering kan även äldre på växtbaserade dieter få en näringsrik och balanserad kost som minskar de risker som studien identifierar.
Framöver väntar de vanliga utmaningarna som följer med åldrande, och budskapet är tydligt: kosten spelar fortsatt en viktig roll för att optimera hälsa och livslängd. Genom att noga överväga kostalternativ kan äldre och deras familjer fatta välgrundade beslut som bidrar till ett långt och hälsosamt liv.
