Var ligger det och hur ser det ut
Monte Sierpe ligger strategiskt i Pisco-dalen, en zon mellan kust och högland som kallas Chaupiyunga. Landskapet och läget har betydelse för hur platsen användes historiskt.
Monte Sierpe sträcker sig över cirka 1,45 kilometer och rymmer mer än 5 000 perfekt uppradade gropar. Groparna ligger grupperade i block och är förbundna med smala gångar, vilket underlättade både publikflöde och portionskontroll. Varje grop är ungefär 2,0 meter i diameter och 1,0 meter djup, och upplägget tyder på ett system där folk lätt kunde lägga in och jämföra varor.
Så undersökte de platsen
Forskarna använde drönarkartläggning och analyser av mikrobotaniska rester, som pollen och stärkelse. De tog sedimentprover från bottnarna i groparna, som innehöll bevarade phytoliths (mikroskopiska kiseldioxidkroppar från växter). Ett kolprov daterades till 1300-talet, vilket visar att platsen användes under den sena förkolumbianska perioden.
Vad växtresterna visar
Analyserna hittade spår av majs, vass och halvgräs. Majs pekar mot vardaglig byteshandel, medan vass och bulrush tyder på korgarbete som använts för att bära varor längs kusten. Kombinationen av växtrester gör det troligare att materialet lades dit av människor, inte samlades ihop av en slump.
Siffror i marken och koppling till redovisning
Drönarbilderna visade numeriska mönster i groparnas layout som kan jämföras med khipus, det knutna trådsystemet som användes för räkning och registerföring under inkatiden. Ett khipu från samma dal visar liknande klustrade mönster. Sådana mönster tyder på att Monte Sierpe kan ha fungerat som ett hjälpmedel för inventering och utdelning, vilket förenklade ekonomisk administration och rättvisa transaktioner i ett system som krävde arbetsplikt, mit’a.
Platsen i historien och samhället
Monte Sierpe ligger i ett område som under den sena intermediära perioden uppskattningsvis rymde omkring 100 000 människor. Inkas expansion förändrade lokalsamhällen och införde mit’a, ett roterande arbetssystem. Det skapade behov av noggrann redovisning och gjorde enkla, visuella redovisningsverktyg som Monte Sierpe praktiska.
Andra förklaringar och fortsatt forskning
Det finns andra föreslagna tolkningar, till exempel morgondimfångst och försvarsändamål, men den nya studien lutar åt handel och redovisning. Författarna är försiktiga och poängterar att tolkningen fortfarande är tentativ, vilket öppnar upp för fler undersökningar för att utforska groparnas syfte närmare.
Monte Sierpes betydelse sträcker sig bortom historien och rör också frågor om ekonomi- och resursförvaltning i dag. Mer forskning kan ge insyn i antika räkenskapsmetoder och visar på en intressant koppling mellan forntida och moderna redovisningspraktiker. För den som fascineras av historiens gåtor erbjuder Monte Sierpe en spännande inblick i en tid då innovationer i Anderna blomstrade.
