En ny studie avslöjar vad din bajsrutin kan berätta om din hälsa
En nyskapande studie publicerad i juli 2024 i tidskriften Cell Reports Medicine undersöker hur ofta människor tömmer tarmen och vad det säger om deras allmänna hälsa. Forskarna vid Institute for Systems Biology (ISB) kartlade tarmtömningsfrekvenser och hittade en koppling mellan en så kallad “Goldilocks-zon” och den mest gynnsamma hälsostatusen.
Studien från Institute for Systems Biology
Huvudansvarig var mikrobiologen Sean Gibbons vid ISB. Gibbons samarbetade med Johannes Johnson-Martinez, en bioingenjör vid samma institut, i en studie som omfattade 1 425 deltagare. Deltagarna beskrevs som “generellt friska” (inga kända njur- eller tarmproblem).
Forskarna delade in tarmtömningsfrekvensen i fyra kategorier: förstoppning (1–2 gånger per vecka), lågnormal (3–6 gånger per vecka), högnormal (1–3 gånger per dag) och diarré (4 eller fler vattniga avföringar per dag). Den optimala frekvensen, kallad “Goldilocks-zonen”, låg mellan 1 och 2 gånger per dag och bedömdes som den mest hälsosamma.
Demografi och genetiska fynd
Deltagarna rapporterade själva hur ofta de tömde tarmen, och det kompletterades med analyser av deras demografiska och genetiska uppgifter. En tydlig trend var att mindre frekventa tarmtömningar oftare förekom hos kvinnor, yngre personer och de med lägre kroppsmassindex.
Forskarna analyserade också blodmetaboliter, blodkemi och tarmmikrober. Med hjälp av avföringsprover såg de att personer med diarré hade högre förekomst av bakterier som normalt hör hemma i den övre mag-tarmkanalen. De med förstoppning hade i stället fler bakterier kopplade till proteinnedbrytning. Deltagare i “Goldilocks-zonen” hade höga nivåer av bakterier som är förknippade med fiberfermentering, vilket ses som positivt.
Vad mikroberna och blodproverna visar
Blodanalyserna visade att deltagare med diarré uppvisade biomarkörer som förknippas med leverskada, medan de med förstoppning hade tecken på biprodukter från proteinfermentering i blodet. En specifik metabolit, indoxyl-sulfat, var förhöjd i blodet hos personer med sällsynt avföring. Denna molekyl är känd för att kunna skada njurarna, vilket lyfter fram värdet av regelbundna tarmtömningar (ur ett hälsoperspektiv).
Som Johannes Johnson-Martinez förklarar kan långvarig kvarhållning av avföring i tarmen leda till en skadlig förskjutning där proteiner i stället för fibrer bryts ner, och det bildas toxiner som kan skada kroppens system.
Livsstil och möjliga förändringar
Studien pekar på att livsstilsfaktorer spelar stor roll för att hålla sig inom “Goldilocks”-intervallet. De som låg i det optimala spannet rapporterade högre fiberintag, drack mer vätska och var mer fysiskt aktiva. En positiv slutsats från Sean Gibbons är att tarmmikrobiomet kan ändras snabbt när vanor ändras (detta framgår också av liknande studier).
En tysk studie från 2025 visade att inaktiva vuxna som började styrketräna fick förändringar i sin tarmbakteriesammansättning inom åtta veckor. En annan amerikansk studie samma år konstaterade att individer med metanproducerande mikrober effektivt kunde omvandla kostfiber till kortkedjiga fettsyror, vilket gav olika hälsoeffekter beroende på individen.
Studien uppmanar oss att se tarmhälsan som en viktig del av den allmänna hälsan. För den enskilde betyder det att fundera över och eventuellt justera kost, träning och levnadsvanor — små förändringar i vardagen kan göra stor skillnad för att förebygga sjukdom och främja välbefinnande.