Den kinesiska familjen som reste ett 15-våningshus åt sina släktingar: ”De ville skapa egna boenden”

I byn Zhuyuan i Kina hittade familjen Zhu en ovanlig lösning på ett vanligt problem. De byggde en 15-våningsbyggnad för över 100 släktingar från fyra generationer, och på så sätt löste de trångboddhet samtidigt som de stärkte familjebanden.
Initiativet ger en inblick i hur tätare och mer delade boendelösningar kan fungera i en värld där trycket på bostäder blir större, liknande Kinas infrastrukturstrategi.
En vertikal by för familjen Zhu
Familjen Zhu valde att bygga en fastighet med 22 privata lägenheter fördelade på våningarna 2 till 12. Varje hem är fullt utrustat och huset har också gemensamma bekvämligheter som hissar, underjordisk parkering och gemensamma ytor.
Bottenvåningen, som först var tänkt som en butik, används nu för att lagra mat och som lekyta för barn. Det skapar en känsla av en “vertikal by” där unga och gamla bor nära varandra utan att behöva ge upp sitt privatliv.
När yngre familjemedlemmar jobbar i andra städer finns det alltid en plats att åka tillbaka till under helger och högtider. Koffertar i hallarna och doften av hemlagad mat förstärker den familjära stämningen.
Ekonomi, socialt och miljö
Bygget finansierades gemensamt av ungefär 20 besläktade hushåll som slog ihop sina resurser. Familjen övervägde först att bygga separata hus, men kom fram till att en delad byggnad var bättre både ekonomiskt och socialt.
UNEP (FN:s miljöprogram) rapporterar att byggnader och byggande står för 32 % av den globala energiförbrukningen och 34 % av de globala CO2-utsläppen. Det är också tydligt att cement och stål står för 18 % av de globala utsläppen. Därför kan användningen av en stor, gemensam struktur minska resursslöseri.
IPCC (FN:s klimatpanel) visar att en kompakt och gångvänlig stadsform ofta hör ihop med lägre utsläpp per person, eftersom högre befolkningstäthet kan sänka utsläpp inom transport-, bygg- och energisektorerna. U.S. Energy Information Administration (EIA) rapporterade 2020 att ett fristående enfamiljshus i genomsnitt använder nästan tre gånger så mycket energi som en lägenhet i ett flerfamiljshus.
Utmaningar och vad det innebär
Trots fördelarna finns det initiala koldioxideffekter att ta hänsyn till när man bygger stora konstruktioner. Planering och allmän acceptans är viktiga faktorer för att sådana projekt ska lyckas.
Bättre rumslig planering kan förbättra människors välbefinnande, förutsatt att den balanseras med tillgång till grönområden och annan infrastruktur.
Projektet i Zhuyuan ger lärdomar som kan vara användbara för andra städer och länder med liknande problem. Den mänskliga sidan, att skapa ett hem där generationer kan leva nära varandra i ett slags “vertikalt grannskap”, visar på nya möjligheter för framtidens boende.
Genom att titta på vad familjen Zhu gjort uppmanas vi att fundera på hur liknande initiativ kan användas globalt för att möta det växande behovet av hållbara och gemenskapsorienterade bostadslösningar. Denna typ av byggnadsmodell visar hur det går att leva närmare, smartare och mer delat i en värld där bostadspressen fortsätter att öka.