Zhu‑familjen ville skapa mer än ett vanligt flerfamiljshus. Med totalt 15 våningar och 22 fullt utrustade lägenheter på våning två till tolv är huset ritat för att rymma över 100 släktingar i fyra generationer. Den här tätare lösningen ger inte bara separata privata utrymmen för varje hushåll, utan också gemensamma faciliteter som hissar, underjordisk parkering och samlingsytor för att främja samvaro. Bottenvåningen, som först planerades som en butik, används nu som lager för livsmedel och som lekplats för de yngsta i familjen, något som både ökar funktionaliteten och ger huset charm.
Varför de byggde så här: praktiska problem och klimatfrågor
Bakgrunden till projektet handlar om flera praktiska svårigheter. De tidigare bostäderna var trånga och otillräckliga för en växande familjegrupp. Dessutom jobbar många av de yngre släktingarna i olika städer och behövde en gemensam plats att återvända till. Istället för att bygga flera separata hem valde Zhu‑familjen att satsa på det här gemensamma tornet. Beslutet underlättar ekonomin och minskar också markanvändningen och bygginsatserna.
Miljöargument spelar också in. Enligt UNEP står byggnader och byggsektorn för hela 34 % av de globala koldioxidutsläppen, och material som cement och stål bidrar med ytterligare 18 % av de globala utsläppen. Genom att samla boendet i ett enda, mer kompakt område minskar projektet potentiellt transportutsläpp och energieffektiviteten förbättras tack vare delade väggar och lägre energibehov, till exempel genom gemensam temperaturreglering och lägre kylbehov per hushåll. En rapport från IPCC pekar på att en tätare och mer promenadvänlig stadsform kan minska framtida energianvändning med 20;25 % fram till år 2050.
Framtidens boende: nära, smart och delat
Bygget fungerar också som en social knutpunkt där familjemedlemmar i olika generationer kan hålla nära relationer samtidigt som de har eget privat utrymme. Under helger och familjesammankomster fylls korridorerna av dofter från hemlagad mat, vilket visar den vardagliga gemenskapen och hur nära boendet kan vara utan att alla måste dela exakt samma ytor.
Samtidigt innebär tätare boende sina egna utmaningar. Noggrann planering och acceptans från allmänheten behövs för att det ska fungera för människors välmående. Gröna ytor och service är viktiga för att balansera ökad befolkningstäthet och för att hålla livskvaliteten uppe.
Zhu‑familjens vertikala bysamhälle är mer än en lösning på bostadsproblem, det visar också en möjlig väg för framtidens boende med fokus på hållbarhet. Projektet väcker tankar om hur vi kan bo närmare varandra, använda ytor smartare och dela resurser utan att offra vare sig privatliv eller omsorg om miljön.
