En signal från en krock mellan galaxer
Beräkningar visar att strålningen kommer från systemet HATLAS J142935.3–002836, där en galaxkollision pågår. När galaxerna sammansmälter pressas stora gasmoln ihop, vilket kan ge upphov till processer som förstärker mikrovågsutstrålningen. Sådana mikrovågor kan faktiskt nå oss även från mycket stora avstånd i universum.
Upptäckten kan ändra hur vi ser på galaxkollisioner. Som Geo.de beskriver leder kollisioner till att gaser virvlas upp och komprimeras, vilket kan sätta igång bildandet av miljontals nya stjärnor. Forskarna menar också att följden av sådana sammansmältningar inte bara blir nya stjärnor utan ofta en grundläggande förändring av galaxernas utseende: de blir ofta mer elliptiska.
Vad som orsakar signalen
Signalen klassas som en hydroxyl-megamaser (en så kallad OH-megamaser). Den typen av emission uppstår genom laserliknande processer inom radioområdet där OH-molekyler spelar en huvudroll. Megamasrar är redan extremt ljusstarka, men man spekulerar i att just den här signalen kan vara en gigamaser — alltså miljarder gånger ljusstarkare än vanliga masrar. Det är en sällsynt och betydelsefull observation.
Hur tekniken hjälper: och vad som väntar
Upptäckten blev möjlig tack vare gravitationell linsning, en av Einsteins relativitetsteori mest kända effekter, och kan ge oss insikt om ny energistruktur i universum.
Med den metoden hoppas forskare kunna hitta hundratals, kanske tusentals, galaktiska system framöver. Målet är att noggrant studera hur galaxer utvecklas och krockar över miljarder år. Enligt Thato Manamela, postdoktor vid Universitetet i Pretoria, är detta galaxiesystem “verkligen enastående”, ett uttalande han gav till vetenskapsportalen Phys.org.
Universums framtid och vår plats i det
En tankeväckande del av studien är vad den säger om vår egen galax, Vintergatan. Som artikeln påpekar ligger Vintergatan på kollisionskurs med Andromedagalaxen, och en sammanslagning väntas om cirka 5 miljarder år. Under en sådan händelse är det troligt att stjärnor och planeter påverkas relativt lite, men då har vår sol troligen redan expanderat till en röd jätte och gjort Jorden obeboelig.
Upptäckten öppnar dörrar till ny kunskap om hur universum fungerar. Genom att observera och analysera de här spektakulära händelserna kan vi bättre förstå de krafter som format de miljontals stjärnor och galaxer vi ser idag. Samtidigt påminner det om hur komplext vårt universum är och om de ständigt föränderliga kosmiska landskapen det rymmer.
